Guds Stad (2002) (Se den på SVT Play)

Filmen skildrar kriminellas hårda liv i en av Rio de Janeiros favelor, kåkstäder, Guds stad, under 1960- och 70-talet. Guds stad var ett bostadsprojekt för de hemlösa i Rio de Janeiro. Berättelsen centreras kring Vesslan som befinner sig i utkanterna bland de kriminella gängen, främst Zetas gäng, Morotens gäng och De små, och hans
storebror Ankan var en ökänd rånare. Huvudkaraktären Vesslan drömmer om att bli fotograf och fotograferar också sin omgivning i Guds stad. Han berättar från sitt perspektiv om ungdomens dagar, skolgången, första förälskelsen, kompisgängets konsumtion av marijuana, andra kompisar som langar etcetera. Gängens krig kring droghandeln präglar dock tillvaron i favelan.

Guds stad påminner mycket om en annan film, Maffiabröder från 1990. Liksom i Guds stad är det huvudkaraktären som berättar, det spänner över olika tidsperioder och det är en brutal skildring över gängvåldet. Bägge filmerna bygger på verklighetsbaserade böcker. Guds stad baseras på en roman av Paulo Lins med samma namn. Och musiken bara går i bakgrunden. Det är den kontrasterande miljön, italienska maffian i New York mot gängen i favelan i Rio de Janeiro, som skiljer dem åt.

En annan aspekt är den milda samhällskritiken i Guds stad. Huvudkaraktären berättar om de styrande politikerna som försummar och de rika som inte bryr sig om befolkningen i favelorna som bara befinner sig i periferin från de glamorösa stränderna i Copacabana. Poliserna framställs som korrupta som låter kriminella hållas mot betalning. Befolkningen är fattig och kriminaliteten gror. Framtidsutsikterna för befolkningen är obönhörligen begränsade. Redan i Arne Sucksdorffs dramadokumentär Mitt hem är Copacabana från 1965 skildrades de hårda villkoren i favelorna: “En uppochnedvänd värld där banditerna var hjältarna och poliserna var skurkarna. Där orätt var rätt och rätt var orätt. Och fattigas och värnlösas enda vapen var musiken, samban och humorn.” En del söker sig till kyrkan och blir religiösa som tillflykt, till exempel Tången. Många drömmer om att flytta från Guds stad, som Tuppen och Bené. Många flyr från favelorna men en del hinner dock bli dödade av antingen poliserna eller gängen. Och gängens tillvaro är ett ekorrhjul. Om inget annat blir man dödad och någon annan fyller tomrummet.

Guds stad är en skoningslös skildring av gängvåldet i favelorna. Inget romantisering eller sentimentalitet utan det kommer någon slags lärande moral utan pardon. Likt Maffiabröder blir konsekvenserna fatala för gängmedlemmarna i Guds stad, antingen som gripna eller med döden.

Niclas

Filmvetare, tidigare återkommande skribent i Fontänhuset Faluns tidning Inifrån och Ut samt författare till NileSverige – NileCity 105,6 och det samtida svenska medielandskapet.