Smile (2022) (Se den på SVT Play)

Psykiatrikern Rose Cotter blir tilldelad en mystisk patient, Laura Weaver. Laura har fått bevittna ett dödsfall där en av hennes lärare slog sig själv med en hammare. Hon berättar för Rose att hon ser vanföreställningar. Gemensamt för hennes vanföreställningar är att hon ser personer som ler. Till slut bryter Laura ihop och Rose larmar. Nästa sekund ser Rose Laura som ler mot henne. Sedan skär Laura sin hals, faller ihop och dör. Rose blir traumatiserad av det som hon har fått se. Senare drabbas hon av upplevelser som blir alltmer skrämmande och svårförklarade. Här följer man Rose genom vansinnets inferno och förbannelsen sedan Lauras död. Bisarra händelser avlöser varandra, även utanför sjukhuset och hos det hem som ska vara den trygga platsen för henne och fästmannen.

Filmen är en typisk genrefilm, en skräckfilm, som ska väcka obehag och skrämma publiken. Det ingår i en viss genrens konventioner, som är förväntningar och tysta överenskommelser mellan publiken och filmen, för skräckfilmen. Likaså med andra typer av film. Komedier förväntas vara lustfyllda och roliga till exempel. Miljöerna med psykiatriska sjukhuset är tacksamma för en skräckfilm även om det inte mycket avdramatiserar psykisk ohälsa. När lammen tystnar är ett annat exempel med sådana miljöer som dock förmänskligade doktor Hannibal Lecter i viss mån. Dock kan man säga att Smile leker kring gränsen mellan verkligheten och vad som man upplever som verklighet. Kan det vara på riktigt eller är det en konsekvens av antingen överarbete och bristande sömn eller ett utbrott av trauma? Några referenser till Alien existerar i likhet med Smile tar upp skräcken mot något som upplevs främmande. Bland annat används katter som en del av historierna hos de båda filmerna.

Omvärldens attityder kring psykisk ohälsa tas också upp som en del av filmens berättande. Allt från poliser till Roses familj som tvingas konfrontera med något som är främmande och som därmed svårbegriplig. En annan aspekt om man knyter till omvärldens attityder inbegriper också skildringen kring hur man prioriterar patienterna som antingen är försäkrade eller inte. Roses chef uppfattar sig själv som en kugge där styrelsen bestämmer riktlinjerna. Man knyter an polisens initiala och naiva intryck av Lauras död som en knäpp dåre som tog livet av sig. Men när Rose blir drabbad känner hon sig nödgad att påtala sig i sin omgivning att hon inte är knäpp. Ju mer filmen går desto betydligt svårare för Rose att övertyga sin omgivning. Till slut känner Rose själv tvungen att ta reda på vad händelserna beror på.

Smile är en typisk skräckfilm om psykiatrikern Rose Cotter som drabbas av en skrämmande kraft. Kan det vara överarbete och sömnbrist. Kan det vara ett trauma. Eller har hon drabbats av en leende förbannelse.

Niclas

Filmvetare, tidigare återkommande skribent i Fontänhuset Faluns tidning Inifrån och Ut samt författare till NileSverige – NileCity 105,6 och det samtida svenska medielandskapet.